Jag är en fd svensklärare som har lärt känna flera av de unga afghaner som kom hit 2015. Dessa unga är idag i en förtvivlad situation efter att ha väntat i snart två,år på besked om de ska få asyl eller inte! De har lärt dig svenska men många har hunnit bli 18 år och kastas nu först ut från sina boenden, blir av med sin gode män och advokater och skickas iväg långt ut i landet där de inte har några vänner eller kontakter. Jag vet att det finns massor med människor i Sverige som helt gratis och frivilligt ställer upp för dessa förtvivlade unga under tiden tills deras beslut kommer, med de flesta mår så dåligt att flera redan tagit sitt liv!!  De vet att Afghanistan inte kommer att välkomna dem på ett sätt som aölls är acceptabelt, tvärtom: de kommer inte att ha någon framtid där, utan med säkerhet gå under, på ett eller annat sätt! Har man inga släktingar eller kontakter finns ingen framtid! Är man dessutom shiit är risken överhängande att man förföljs och dödas av talibanerna. Har man övergett sin religion och konverterat till kristendomen är det också en dödsdom! Därför tycker många att de lika gärna kan dö här....Du tycks inte ha nåtts av så många brev från dem som protesterar mot dagens asylpolitik. De flesta breven gått till politiker, men det är dags att ändra på det nu.

Socialdemokratin vilar på solidaritetens grund. Välfärdssystemet har byggts ut med solidariteten i fonden.

Hösten 2015 trädde ett solidariskt civilsamhälle in. Utan det hade betydligt fler människor farit illa. 

Lena Thorsell Randahl
Tullinge