Diarienummer M2020/01926 Registrator Regeringen

Jag vill framföra följande ståndpunkter kring skogsutredningen SOU 2020:73 Diarienummer M2020/01926

Låt skogen få stå och vara skog.  Skog som får stå orörd absorberar koldioxid, ger skydd och mat åt djur, fåglar, insekter och växter, den ger skugga på varma sommardagar och värme kalla vinterdagar. Detta är ett värde som inte går att mätas i pengar. 

Idag kalhuggs skogar där det lämnas några ensamma träd på ett stort och ödelagt fält som inte ger något skydd för någon, dessa ensamma träd är bara för att på ett papper kunna visa att det har "lämnats" en viss procentandel av träden. Kalhyggen med efterföljande plantering, vars enda mål är att få en så snabbväxande granåker så snart som möjligt, måste få ett slut, det är ohållbart på alla sätt. Dessa kalhyggen och granåkrar släpper ut massor med koldioxid istället för att absorbera, som den gamla skogen skulle gjort om den fick stå. 

Det enda rimliga är ett förbud mot kalhyggen och att all gammal skog eller skog med andra naturvärden ska skyddas från avverkning. Subventioner från staten för att bränna biobränsle måste upphöra. Kravet på vinst inom Sveaskog måste upphöra och om det nu måste avverkas skog så skall detta inte vara tillåtet med syftet att använda biomassan enbart som bränsle. 

Att avverka skogen med huvudsakligt syfte att elda upp och ge värme för en liten stund är ett hån mot alla varelser, både nu levande och kommande generationer. 

Låt istället skogen få ha ett egenvärde, inte bara ett ekonomiskt värde där det räknas kubikmeter och kronor.

Slutligen vill jag uttrycka en personlig önskan om att inom en när framtid slippa behöva säga till mina barn: "Tyvärr kan vi inte gå ut i skogen längre och plocka blåbär eller svamp." - "Varför då?" - "För att den är borta. Någon tyckte det var bättre att använda den som bränsle så att någon annan kan åka till shoppingcentrat och köpa något som hen egentligen inte behöver."

Emil Holmgren
Öxnevalla