Till statsråd Romina Pourmokhtari,

Tiden för att avvärja en allvarlig klimatkris är kort och fönstret minskar snabbt. IPCC har pekat ut åren fram till 2030 som helt avgörande. Vi ser nu att NOAA rapporterat både om den högsta ökningen av koldioxihalten och den högsta temperaturökningen. Andra rapporter från FN visar på global orättvisa men även orättvisa i Sverige där de inkomstgrupper som har råd med stor, bil, biff och bostad stöttas med skattelättnader. Hur tänker du egentligen på det. Ska vi stötta flyget och bilismen eller ska vi sänka utsläppen?

Det innebär att den klimathandlingsplan regeringen snart ska presentera kommer avgöra om Sverige klarar av att ta sin del av ansvaret för genomförandet av Parisavtalet och bidra till en planet med friska ekosystem. Eftersom jag är expert på energi och elkraft  och jobbat internationellt med detta för att integrera förnybar elproduktion men även arbetat med skyddssystem på kärnkraftverk kan jag informera dig att ny kärnkraft 2045 är ingen lösning utan att skapa ytterligare problem. Sverige har redan en av världens högsta energikonsumtion inklusive kärnkraft per capita. Om vi ska bygga tio kärnkraftverk för 10 miljoner innevånare så borde väl hela världen då få bygga 8000 nya kärnkraftverk eller hur. Med som expert vet jag att Sverige också har en av världens bästa förutsättningar för ett 100% förnybart elkraftsystem. Dessutom har vi en av världens mest framgångsrika teknik för anslutning av förnybar elkraft: Made in Ludvika. 

Det här måste klimathandlingsplanen leverera:

- Behåll existerande klimatmål till 2030. Om en revidering sker måste den innebära att ambitionsnivån skärps.
- Tillräckliga utsläppsminskningar för att nå målen.
- Accelerera Sveriges omställningstakt avsevärt de närmsta åren.
- Öka takten i utbyggnaden av förnybar energi och energieffektivisera mera. Vi har tekniken och energin.
- Ställa om transportsektorn. Satsa på järnväg istället för flyg och bilism.
- Öka kolsänkan på ett hållbart sätt.
- Visa ledarskap för industrins omställning.
- Säkerställa att finansiella flöden bidrar till att nå klimatmålen.
- Införa mål och styrmedel för de konsumtionsbaserade utsläppen.

Att inte agera tillräckligt för en snabbare minskningstakt av utsläppen nu leder till mycket allvarligare samhälleliga och miljömässiga effekter och kostnader längre fram. Rapporter från IPCC, Klimatpolitiska rådet, Naturvårdsverket och den samlade forskningen pekar på vikten av stora utsläppsminskningar i närtid.

Klimatmål är inte en siffra på ett papper, det är möjligheterna till liv, hälsa, matförsörjning, rent vatten, friska skogar, livsmiljöer för arter på land och i vatten och mycket mer.

Rättvis omställning, som både minskar utsläppen tillräckligt och bidrar till acceptans för åtgärder, är en grundpelare som måste genomsyra politiken.

Sverige har – som ett rikt land med goda samhälleliga och tekniska förutsättningar – ett internationellt ansvar att leda vägen och visa att en snabb och rättvis omställning är möjlig.

Omställningen måste vara snabb och omfatta alla samhällssektorer. Regeringens klimathandlingsplanen måste leverera utsläppsminskningar så att vi når alla svenska klimatmål, med särskilt fokus på 2030.

Vi är redan i elfte timmen. Därför behövs en kraftfull politik och konkreta åtgärder. Eftersom jag arbetat inom vår framgångsrika exportindustri så många år med att leverera lösningar till förnybar elkraft så är jag inte bara oroad utan jag skäms för den väg som ni nu valt. Hur tänker du egentligen?

Carl Öhlén
Bålsta