Hej Tobias, jag skriver till dig som en del i en kampanj där Naturskyddsföreningen uppmanar folk att skriva till politikerna och uppmana till en mer kraftfull miljöpolitik både för klimat och biologisk mångfald.

Det är uppenbart att vi behöver omvärdera vårt sätt att leva, våra prioriteringar och vår syn på naturen. Det som jag därför reagerar på i den generella diskussionen kring miljöpolitik och synen på framtiden är att våra möjligheter att leva som vi alltid har gjort aldrig ifrågasätts. Miljöpolitiska beslut verkar syfta till att t.ex. byta ut tekniker och energislag mot andra så att vi i första hand kan fortsätta producera, bygga och leva som förut. Tillväxt och ett ökande energibehov ses som obestridliga utan något övervägande huruvida det är förenligt med miljömålen och ett långsiktigt hållbart samhälle.

Det är osäkert hur samhället kommer att se ut när vi uppnått långsiktig hållbarhet - vad vi kan ha kvar och vad vi måste överge. Kanske kan en stor del av nuvarande industri, transporter och levnadssätt fungera på samma sätt som innan men med tillräckligt liten miljöpåverkan, eller kanske inte.

Det jag skulle vilja se är en ärlig dialog (snarare än debatt) mellan er politiker som utreder vilket samhälle som faktiskt är möjligt inom planetens gränser och vilka uppoffringar som är nödvändiga för att komma dit.

Ni vet säkert bättre än jag hur miljöpolitiska förslag kan påverka samhället i övrigt, men om ni ryggar för beslut som är nödvändiga för våra ekosystem för att de skulle skapa turbulens i samhället, då ligger ju felet hos oss och våra egenskapade system. Vissa problem kanske inte kan lösas utan att ekonomiska, politiska och samhällsmässiga system förändras i grunden. För att nå miljömålen i tid kanske det är nödvändigt med minskad produktion, resursuttag, energiproduktion och tillväxt. Men inom politiken vågar man inte ta reda på detta.

Det är förståeligt att politiker och många andra tvekar inför att prata om sånt som verkligen utmanar invanda föreställningar och samhällssystem. Särskilt eftersom det skulle innebära att ni ifrågasätter delar av det system ni jobbar för att upprätthålla. Men vissa frågor kanske måste komma fram i ljuset även om ni inte har svar idag på hur nödvändiga förändringar ska kunna implementeras. Samtalet måste kanske helt enkelt tillåta en större osäkerhet för att på djupet kunna synliggöra och därefter omvärdera de normer och prioriteringar som satt oss i den här prekära situationen.

Rädsla för självkritik eller att överge vår bekvämlighet borde inte vara ett hinder för att åtminstone lyfta frågorna. Våra möjligheter att uppnå miljömål som påverkar hela mänsklighetens framtid ska ju inte begränsas av att vi inte vågar prata om problemen.

Ni politiker har ett ansvar att påverka samhällsnarrativet, driva på förändring och hitta lösningar som fungerar på riktigt, inte att bara upprätthålla stabilitet och nuvarande ordning. Särskilt när hållbara förändringar sker alldeles för långsamt, och då tidsfönstret för nödvändiga insatser är en extremt kort tid i mänsklighetens historia. Då förväntar jag mig en politik som är beredd på större uppoffringar och kraftfulla åtgärder för att skapa betydligt större marginaler till tipping points och katastrofscenarier.

Jag är säker på att det finns politiker som vill se större förändringar än vad de vågar säga eller driva igenom, både inom miljö och många andra områden, men att dessa visioner inte kommer fram på grund av olika kompromisser och upplevda begränsningar i det politiska systemet. Vi som skriver till er under Naturskyddsföreningens kampanj vill alla visa att det finns ett stöd för en modigare miljöpolitik. Jag hoppas att ditt parti är redo att driva på en större systemförändring.

Detta är hur jag uppfattar situationen, du får gärna berätta hur du och ditt parti tänker kring detta. Jag är särskilt intresserad av hur ni politiker själva uppfattar diskrepansen mellan era politiska visioner och den politik som faktiskt genomförs, och hur detta påverkas av t.ex. kompromisser, maktspel, debattklimat, kortsiktighet och förväntningar från folket. Tack på förhand!

Oskar Wikström