Hej Roger,

Jag vet inte om du kommer läsa detta brev men jag hoppas att du gör det. Jag skriver till dig för att jag  inte vet vad jag annars ska göra. För att det är få saker här i livet som jag velat så gärna som att riksdagen ska rösta nej till lagförslaget den 21a juni. Jag är övertygad om att lagförändringen skulle vara ett stort misstag ur ett långsiktigt hållbart perspektiv. Och för övrigt undrar jag hur jag och mina elever ska fina inspiration och motivation om lagförslaget genomförs? Varför ska de då lära sig svenska? Jag tror att många lärare med mig upplever att vi jobbar i motvind. MEN vi är beredda att fortsätta göra jobbet som vi älskar. Så snälla låt oss få göra det! Låt inte våra elever tappa möjligheten att komma in och bidra till samhället.

Så: med anledning av regeringens lagförslag som du ska rösta om den 21 juni, om bland annat tillfälliga uppehållstillstånd och begränsningar av möjligheten till familjeåterförening, vill jag framföra följande:

Jag vädjar till dig att du den 21 juni ska använda din röst och agera för människor utan röst. Du har makten att fatta ett klokt beslut som går i linje med värderingar i en demokratisk rättsstat; att värna de mest utsatta människorna som befinner sig i vårt land och som har flytt krig och förföljelse. Att inte lägga sten på börda på människor som lider av trauma och människor som har tvingats bli separerade från sin familj.

Jag är mycket oroad över utvecklingen i Sverige. Enligt myndigheter, psykologer och läkare, socialsekreterare och migrationsverkspersonal och lärare är att den tillfälliga lagen är fel väg att gå. Jag vädjar till dig att inte fatta beslut om de föreslagna åtgärderna.

Anna-Sara Björklund
Umeå