Till statsråd Romina Pourmokhtari,

Tiden för att avvärja en allvarlig klimatkris är kort och fönstret minskar snabbt. IPCC har pekat ut åren fram till 2030 som helt avgörande.

Det innebär att den klimathandlingsplan regeringen snart ska presentera kommer avgöra om Sverige klarar av att ta sin del av ansvaret för genomförandet av Parisavtalet och bidra till en planet med friska ekosystem.

Det här måste klimathandlingsplanen leverera:

- Behåll existerande klimatmål till 2030. Om en revidering sker måste den innebära att ambitionsnivån skärps.
- Tillräckliga utsläppsminskningar för att nå målen.
- Accelerera Sveriges omställningstakt avsevärt de närmsta åren.
- Öka takten i utbyggnaden av förnybar energi och energieffektivisera mera.
- Ställa om transportsektorn.
- Öka kolsänkan på ett hållbart sätt.
- Visa ledarskap för industrins omställning.
- Säkerställa att finansiella flöden bidrar till att nå klimatmålen.
- Införa mål och styrmedel för de konsumtionsbaserade utsläppen.

Klimatmål är inte en siffra på ett papper, det är möjligheterna till liv, hälsa, matförsörjning, rent vatten, friska skogar, livsmiljöer för arter på land och i vatten och mycket mer.

En ambitiös klimatpolitik har stöd i näringslivet, hos myndigheter och en majoritet av svenskarna.

Omställningen måste vara snabb och omfatta alla samhällssektorer. Regeringens klimathandlingsplanen måste leverera utsläppsminskningar så att vi når alla svenska klimatmål, med särskilt fokus på 2030.

Vi är redan i elfte timmen. Därför behövs en kraftfull politik och konkreta åtgärder.

En konkret åtgärd skulle vara att satsa mer på tåget. Det borde varabetydligt billigare att åka tåg så att fler väljer att åka tåg istället för att ta flyget. En annan åtgärd skulle vara att likt Frankrike införa en bonus för människor som väljer att reparera sina kläder istället för att slänga dem. Detta är ett sätt att främja hållbarhet och samtidigt stötta yrkesgrupper som utför reparationer.

Moa Eriksson Sandberg
Lund