Hej Morgan Johansson!

Jag heter Dennis, jag är född och uppvuxen i Skåne (några favoritställen inkluderar Bokskogen, Vattenriket, Stenshuvud och Billebjer) och skriver för att bidra med min röst i stödet för stärkt strandskydd.

Jag hade kunnat lista och citera otaliga vetenskapliga studier som påvisar naturens positiva effekter på oss människor, men jag tror inte det behövs. Jag tror att vi känner det själva när vi kliver ut i skogen eller tar ett dopp i en sjö. (Hör ni fågelkvittret? Vattnets porlande och skvalpande? Ser ni hur ljuset glittrar och dansar över vågorna? Känner ni sanden mellan tårna? Lugnar inte hjärtat sig av blotta tanken?)

Istället vill jag dela min relation till vår natur. Fåglarna sjunger för mig, oavsett vem jag är. Vågorna fortsätter skvalpa och leka runt mina fötter, oavsett vilka institutioner jag behövt hävda min värdighet inför. I naturen känner jag mig tillräcklig. Inför naturen känner jag mig jämlik. Den känslan är inte en självklarhet för den som, precis som jag, föddes med funktionshinder, eller som av andra skäl, nu finner många delar av samhället otillgängliga. För mig är upplevelsen av jämställdhet och tillhörighet jag får utav att gå längs en strand eller sjö, trösten den ger mig, ovärderlig.

Att försvaga strandskyddet innebär att människor som skänktes mer tur och bättre förutsättningar än mig, kan använda den turen för att köpa sig rätten att neka mig tillträde till landet det är tänkt att vi ska dela. Det innebär fler ställen som blir otillgängliga för mig, och för andra.

En försvagning av strandskyddet är också en försvagning av skyddet för miljön och arterna som bor vid dessa stränder, och riskerar därmed att bli otillgängliga för framtida människor med, för att de helt enkelt inte existerar längre. Hur många arter djur och växter kan framtida generationer tänkas gå miste om att få dela en solig eftermiddag med?

Jag önskar att landet vi bor i förblir allas att dela och ta del av, att stränder och sjöar förblir platser där vem som helst kan söka återhämtning, tröst och svalka på varma sommardagar. Jag önskar att de förblir platser där alla människor har möjlighet att mötas och umgås, inte bara de som har råd.

Jag önskar att strandskyddet upprätthålls så att alla, oavsett sina förutsättningar, behåller rätten att beträda en plats där de kan känna sig jämlika och tillräckliga.

Dennis Fransson
Lund