Inemot 100 000 svenskar har engagerat sig i de utvisningshotade afghanska ungdomarna. Vi får höra inte bara ungdomarnas berättelser, i många fall skakande, utan också historierna om hur Migrationsverkets bedömningar gått till. 

- 12-årig pojke som har nära släkt i Sverige har inte hört från sina föräldrar sedan januari. De var då på flykt undan talibaner som kidnappat pojkens två äldre systrar. Migrationsverket anser att han har ett ”ordnat mottagande” i Afghanistan.

Många exempel finns i Rapport om rättsosäkerheten i asylprocessen för ensamkommande barn och unga, nyligen offentliggjord av rörelsen Vi står inte ut och mottagen av Riksrevisionsverket. Bedömningarna är ofta schabloniserade i stället för individuella. 

https://stoppautvisningarna.blogspot.se/p/migrationsverket.html 

Vi ser hur antalet papperslösa ungdomar ökar. Väntelistan med dem som ska utvisas växer med flera hundra per månad. Det tar många år innan de 12 000 är ute ur landet. Hur ska de leva under tiden – på gatorna, eller i ordnat boende med skolgång?

Om inte Migrationsverket omedelbart stoppar alla utvisningar till Afghanistan måste regeringen i dess ställe besluta om inhibition eller moratorium för utvisningarna.

Sverige kan inte lamslås av att regering och myndigheter lägger ansvaret på varandra. Det är något som inte stämmer med Migrationsverket. Det liknar inte ett svenskt ämbetsverk. De fattar beslut på undermåliga underlag, och vägrar göra rättelser när det blir fel.

Kent, du som själv varit med om en katastrof, neka inte dessa ungdomar det omhändertagande de behöver efter att ha gått igenom traumata!

Margareta Lundgren

psykolog
Göteborg